Övriga artiklar

  I I Sverige är det numera tyst kring sångerskan Helena Paparizou. Men i Grekland är eurovisionsvinnaren populärare än någonsin. Hennes nya album innehåller enbart grekiska låtar och under den två månader långa sommarturnén som hon nyss avslutade höll hon sig i Grekland. Har Helena Paparizou tagit farväl av Sverige och tankarna på Melodifestivalen för gott?

Helena Paparizou, eller Elena Paparizou som egentligen är hennes namn, är född och uppvuxen i Sverige med grekiska föräldrar. Hon satte dit ett H i namnet för att kunna slå lättare internationellt.

– H:et är från det antika Grekland, så det är lika grekiskt båda två, säger Helena Paparizou.

Den svensk-grekiska gudinnan kom i mars 2010 ut med sitt fjärde grekiskspråkiga album efter två års väntan. Albumet Giro Apo T Oneiro (”Around a dream” på engelska) innehåller bland annat hitlåten ”An Isouna Agapi” (”If you were love”), en hjärtskärande ballad där Helena verkligen visar sin styrka i rösten. Helena har även fått hjälp av svenska tonsättare som Niclas Olausson, Sofie Lindblom, Per Liden och Matilda Ekevik att sätta ihop detta album.

Helena spelade in Giro Apo T Oneiro samtidigt som hon sörjde sin avlidna far. En av låtarna är en dedikation till honom.

Låtarna på albumet är en blandning av pop, rock och etniska genrer. Givetvis kan man höra grekiska influenser. Låten ”Filarakia” (”Vänner”) tillägnas Paparizous fans. Den 6 november mottog Helena pris i Aten för sitt album ”Giro Apo T Oneiro”, som har sålts i 140 000 exemplar.
 
Helena är ständigt i blickfånget i hemlandet Grekland och hon finns ofta på förstasidan i olika tidningar. Nog har hon lyckats alltid, men hon har fått slita hårt för att komma dit hon är idag.

– Jag är inte född rik, säger hon.

Värsting i skolan

Mormor var en stor del av Helenas liv när hon var liten. Hon bodde många år hemma hos familjen Paparizou och Helena fick dela rum med mormodern.

Helenas föräldrar ville ge sin dotter så mycket av Grekland som möjligt och satte henne i grekiska skolor från fem års ålder. När Helena blev äldre kände hon en förvirring om vem hon var. Vilket land hon tillhörde mest. Helena blev en värsting i skolan som skrämde kamraterna, vilket gjorde att hon blev väldigt ensam. Men hon fick hjälp av skolans kurator och blev till slut en förebild för andra elever.

Helena visste redan i 13 års ålder vad hon ville bli och att det skulle handla om musik. Hon sjöng i kör, och körledaren uppmuntrade henne att sjunga mer. När hon var 17 år bildade hon gruppen Antique tillsammans med Nikos Panagiotidis.

Hon fick stora framgångar både i Sverige och Grekland. 2003 beslöt Helena sig för att göra en solosingel, och den sålde guld i Grekland.

Kan tänka sig leda Melodifestivalen

Helena kan idag känna tacksamhet över hur mycket hon lärde sig under de slitiga åren i den grekiska skolan hemma i Göteborg.

Här i Sverige har det på senare tid varit väldigt tyst kring Helena Paparizou. Senast vi hörde av henne var år 2008, då hon sjöng två låtar på albumet Arn: Alla Himlens Änglar, som är soundtrack till filmen Arn: Riket vid vägens slut. Detta var första gången Paparizou sjöng på svenska på utgivet material.

Det verkar mer och mer som Paparizou har lämnat Sverige bakom sig. SVT har försökt ända in i det sista att få med henne i Melodifestivalen. Paparizou har tidigare sagt att det enda hon kan tänka sig göra i Melodifestivalen är att leda programmet.

– Det är Grekland som gäller för mig nu. Jag har slutat att ha klippkort på flyget mellan Sverige och Grekland. Nu har jag rotat mig här. Men längtan till Sverige finns alltid inom mig, säger Helena

Bilder från http://www.sonymusic.gr/helenapaparizou/page/home/home_index.asp?lang=gr

 

 

 

 

 

Kärleken till Årsta tycks gå i arv

 

Maria Tjulander, fjärde generationens Årsta Havsbadsbo, har talat med farmor och farfar om gamla och nya tider. Det handlar om bekvämlighet på bekostnad av gemenskap. Var det mysigare förr undrar hon.

Årsta Havsbad har varit mitt smultronställe så länge jag kan minnas. Jag tillhör faktiskt den fjärde generationen i vår familj som tillbringar somrarna i Årsta.

Det började med att min farfarsfar mor köpte sig ett hus på Skutvägen på 1930-talet. Min farfar och farmor tillbringade somrarna ute hos dom i deras stuga och något år efter det att farfar och farmor fått sitt första barn (ett barn som senare hade turen att bli min pappa), så köpte de ett eget hus i Karlslund.

När min farfar och farmor köpte huset 1947, så var det bara ett rum och ett litet kök. Varken el eller vatten fanns indraget. De fick lysa upp sin tillvaro med hjälp av fotogenlampor och stearinljus, och så eldade dom i vedspisen. Dom hade fotogenkamin också som värmde upp huset när det var ruggigt ute. Vatten fick de bära in från pumpen vid tomtgränsen. Om de åkte ut under vinterhalvåret, fick de ta med vatten från pumpen vid landsvägen.

 

På den tiden fick man bara bo härute under tiden maj till september, men de måste ändå åka ut på vintern och ”kolla läget”. Någon veranda fanns inte på huset då, så när det var oväder yrde snön in i huset genom springorna i dörren.

Någon bil hade dom inte och hade de haft någon, så hade de i alla fall inte fått köra uppför backarna till huset. Bilarna parkerades på ängen nere vid vägen, och sedan var det bara att gå upp med sina varor.

 

Nödvändiga transporter, som sophämtning och latrinhämtning, gjordes med häst och vagn. Om man kände sig sugen på att bygga på huset, så fick man också byggmaterial uppkört med häst och vagn. Det fanns tillgång till en materialgård, där man kunde köpa allt som behövdes för ett bygge. Alla ungar tyckte det var jättekul när hästen kom, och alla ville mata honom med bröd.

Om man bodde i Stockholm som min farfar och farmor gjorde, kunde man åka buss från Ringvägen på Söder till Berga. Bussen var för det mesta fullsatt av flottister, så det var ståplats som gällde. Familjen utökades snart med ett barn till, så nog gällde det att hålla tungan rätt i mun med alla barn och kassar på bussen.

 

Det var inga problem att få tag i mat här ute i Årsta. Det fanns en affär, Cederbergs, som var öppen året runt och hade allt man behövde. Så småningom byggdes också fler affärer uppe vid Torget. Färsk fisk kunde man köpa direkt från fiske-gubbarna vid Årsta brygga, och fisk fanns det gott om!

Blåbär, svamp, lingon med mera fanns det också gott om i skogarna, och det gick snabbt att plocka till sig det man behövde för självhushåll. Mat och sådant som skulle förvaras svalt förvarades under en lucka i köksgolvet. Kylskåp fanns ju inte då, men det här var ett perfekt skafferi.

 

Ett populärt inslag i vardagen var när ”Blåklockan” kom. Det var en tant som kom med häst och vagn till Torget och sålde färska, fräscha grönsaker. Hon kallades väl ”Blåklockan” för att hon var blåklädd. Det var alltid en lång kö av folk som ville köpa grönsaker av henne, men hon var en bestämd dam som visste sina rättigheter till paus i arbetslivet. När det var dags för kafferast tog hon helt enkelt upp sin termos och satt lugnt och fikade. Då fick man allt vackert vänta i sin köplats tills hon fikat färdigt.

 

I början av 1950-talet fick farmor och farfar ett gasolkök, och efter några år kom elen. Det underlättade ju en hel del i hushållet, och speciellt som barn nummer tre nu också gjorde sin entré till världen. Nu var det fem personer som skulle samsas i den lilla stugan, men det gick. Bästa sängplatsen var den i köket, mitt emot vedspisen, varmt och skönt!

Det var ju för barnens skull som farfar och farmor kämpade med sitt landställe. Det var en skön tillflyktsort på sommaren för hela familjen, och det var skönt att komma ifrån staden och ut i naturen.

 

Nöjen saknades inte heller på den här tiden. En gång i veckan var det dans på hotellet, som då låg uppe vid Stora badet. För barnen ordnades mycket aktiviteter av stugägarföreningen, bland annat hade man en ”Barnens dag”. En ungdomsgård byggdes också.

På Midsommarafton lövade man vagnen och spände för hästen. Sedan tågade man tillsammans upp till dansen vid Torget, och det var en stor skara midsommarglada barn och vuxna som tågade iväg.

Farfar och farmor tycker att det på något sätt var mysigare förr i Årsta, även om det var mer slitsamt. Nu har allting blivit så mycket mer bekvämt, men man har tappat en bit i gemenskapen. De flesta har byggt om så att de har blivit mer eller mindre som små villor med toa och dusch inomhus. Även farfars och farmors stuga har blivit större och modernare, och det är förstås skönt att ha det lite bekvämare när man blir äldre.

 

De tre barnen har nu egna familjer och hus, och kärleken till Årsta tycks gå i arv även till oss barnbarn. Det återstår att se om vi också en dag säger att det var mysigare ”förr”.

 

Vårens frisyrer

Vitsippor, blåstjärnor, vita och rosa körsbärsträd så långt ögat kan nå, står i full blom och sträcker sig mot den blå himlen. Uteserveringarna på torgen är fullbelagda av människor klädda endast i linnen och t-shirts. Det är vår och jag är på väg till Kronprinsens frisörsalong i Malmö för att ta reda på vårens och sommarens hetaste frisyrer.

 Maria före förvandlingen

Salongen som ligger på  Mariedalsvägen 32startades 1996 under namnet  Rudy’s Frisörer. Den första januari 2006 såldes salongen, renoverades och döptes om till Artista Hair and Beauty.

Här jobbar fem kvinnliga frisörer, en nagelteknolog samt en hudterapeut.

Denna söndagsförmiddag den 27 april, ska  Artista hair and beauty göra Make Over på tre stycken frivilliga modeller där en av modellerna är jag själv. Vårens och sommarens hår trender står på schemat och jag är väldigt nervös. Man är van vid sin frisyr och nu vet man inte hur det kommer att bli.

”Min” frisör heter Eleonora Olofsson. På min fråga om vad som är hett och trendigt våren 2008 svarar hon att det som är trendigt den här våren är pagefrisyr och alla slags bruna toner.

Ann-Britt, som är en av de frivilliga hårmodellerna, ska få sitt hår klippt i en trendig page. Ann-Britt haren ganska mörkbrun hårfärg med lite grå inslag. Nu ska den lättas upp med lite ljusare choklad samt ljus hasselnöt.

Ann-Britt väntar på att få en vårfrisyr

Hennes frisör, Therese Pålsson, ser direkt att det är varma färgnyanser som passar Ann-Britts egna färger. För att liva upp frisyren ska det sättas in ljusa slingor och som en extra touch blir det en mörkare kant i nacken.
- Slingor går aldrig ur tiden, säger Eleonora.

Hårmodellen Josefina ska få behålla sitt långa hår men det skulle färgas i violett och rödbrunt samt ljusbruna guldiga partier med ljusa slingor. Hon blir behandlad av frisören Sanna Skog.

 Joefina ska få behålla sitt långa hår, men det ska färgas

Nu undrar jag lite nervöst vad Eleonora ska hitta på med mitt hår. – Vad säger du om en Jennifer Aniston look a like, frågar hon mig.  Jag trodde inte Jennifer Aniston fortfarande var en förebild för alla hår fantaster, men hon håller trenden och nu skulle jag få hennes hårfärg som är Violettmellanblond blandat med mellanblond samt tunna ljusa slingor. Det passar mig perfekt, jag blir jätteglad och är helt med på Eleonoras förslag.

Det var bara att sätta igång!

Ann-Britt,

som behandlas av frisör Therese Pålsson, får en medium chokladbrun färg ihop med ljus hasselnötsfärg. Nackpartiet får en svart färg som täcker grått hår. Blekta slingor läggs i hela håret.

 

Ann-Britt får en uppklippt page med graderad nacke.

Therese Pålsson använder styling produkter som Root Volumizer (Keune) 

Relaxing balm (label.m.)

Finisch spray (Keune)

Glans spray (label.m.)

Vax i luggen (difi)

 

Plattång användes till luggen.

 

 

Smink från märket i.d.:

queen phyllis användes som highlighter på ögonen

Bare skin användes till ögonlocket

Sex kitten användes till ögongloben

Sunscreen light foundation användes till att jämna ut huden

Golden gate rouge

Java till ögonbrynen

Gossip läppglans

 

- Är du nöjd med din nya frisyr?

- Jag är mer än nöjd, nu kommer jag inte våga tvätta håret på flera dagar för jag får ju aldrig det så här fint igen, säger Ann-Britt med lysande ögon och ett brett leende som avslöjar hennes förtjusning över förvandlingen.

-Jag är mer än nöjd, nu kommer jag inte våga tvätta håret på flera dagar för jag får ju aldrig det så här fint igen, säger Ann-Britt.

Josefina

behandlas av frisör Sanna Skoog.    

 

Josefina får en violett och rödbrun hårfärg med ljusbruna guldiga partier med ljusa effekt slingor. Sanna klippte upp Josefinas hår samt gav Josefina en klädsam snedlugg.

 

Saltvattenspray sprutas i håret innan föning för att skydda håret mot värmen.

Plattång används till att göra fina lockar i Josefinas hår.

 

 

Smink från i.d.:

Sunscreen fairly light foundation används till att jämna ut huden

Soul och bikini används som en highlighter på ögonen

Queen Tiffany ögonskugga

Haert ögonskugga

 

 

Maria

behandlas av frisör Eleonora Olofsson.

För att bli en Jennifer Aniston kopia behövs det en violettmellanblond hårfärg samt en mellanblond hårfärg. Tunna ljusa slingor läggs i som ska verka i trettio minuter.

 

- Om tiden går över trettio minuter,  kommer jag då tappa håret eller blir jag grön i huvudet???

- Ha ha, nej absolut inte. Det enda som är ”farligt” för håret är om man håller på och bleker det ofta. Ljus hårfärg har en verkningstid på 55 minuter sen slutar färgen att verka. Så det övergår inte till någon annan färg, säger Eleonora.

 

Så efter trettio minuter, sittandes som en rymdgubbe med massa folie i håret, sköljs färgen av och en high hair heat protection spray från Wella sprutas i håret för att skydda mot föning samt plattångsvärmen.

 

Root Volumizer (Keune) användes för att få upp volymen i håret.

Thickening cream (label.m.) lades även i för att få håret att se tjockare ut.

Håret fönades sedan med en rundborste.

 

Håret klipptes upp, ännu ett trick för att få håret att se fylligare ut. Slitna toppar klipptes bort och en snedlugg kom till. Plattång användes för att få den lite busiga stilen på håret. 

Eleonora använde styling produkter som Glansspray från label.m.

Matt paste (label.m.)

Extra glans sprutades även i.

 

Smink från i.d.:

Sunscreen medium foundation för att jämna ut huden.

Thistle rouge

True gold ögonskugga

Java ögonskugga och ögonbrynen

Kajal penna

Mascara

Gossip läppglans

  Maria i sin nya vårfräscha frisyr.

 

Foto: Hans Hagman

Julien har landat

 

Det har gått fem dagar sedan Julien Dauphin landade på Arlanda efter två intensiva veckor i Hollywood på Magic Castle. Vi möter honom i hans kombinerande studio/kontor vid Alvik, strax norr om Stockholm. Det är här han smider sina nya planer.

 

Det var inte första gången som Julien och hans assistent Åsa Svensson, tillika hans flickvän sedan många år tillbaka, uppträdde på Magic Castle i Hollywood. Redan år 2006 var de där och uppträdde för en fullsatt publik.

Magic Castle byggdes 1963 och är trollkarlarnas högborg. Dit kommer stjärnor som är på väg upp i karriären. David Copperfield startade sin magiska bana just på Magic Castle.

Den här gången kom Julien och Åsa till Hollywood med ett helt nytt material. De hade byggt upp showen mestadels på svävande ting, som är Juliens kännemärke. Ett populärt trick var när han blåste ut rök från munnen och röken förvandlades till kristallkulor.

 

Det var två hektiska veckor för Julien och Åsa. De gjorde 3-5 föreställningar per dag, vilket resulterade i 45 stycken shower som sågs av sammanlagt 10 000 personer. Det var inte ovanligt att kända skådespelare samt regissörer satt i publiken, såsom Tim Allen (Tummen mitt i handen), Jason Biggs (American Pie)  Thomas Gibbson (Criminal Minds) och Ridley Scott som regisserat filmer som Hannibal, Alien samt Thelma & Louise.

- Det är alltid lika roligt att komma till Hollywood och Magic Castle. Där skulle man bo, säger Julien och blickar ut genom fönstret i sin studio.

Magic Castle är dels ett hotell och dels ett slott på 2000 kvm. Inne hänger det stora tavlor på kända trollkarlar från förr och i tavelramarna ligger deras aska! Vid pianot sägs spöket Irma sitta och spela, hon har en bred repertoar och spelar alla dina önskelåtar.

Nästa år, 2010, är det inte helt omöjligt att det bär iväg till Hollywood igen, då Julien och Åsa  har fått förfrågan om de vill komma ännu en gång till Magic Castle samt till The Comedy & Magic Club där Jay Leno uppträder några gånger i veckan.

I augusti månad ska Julien åter jobba utomlands, men dock inte så långt bort denna gång. Regissören Lars Rudolfsson har satt upp en version av Trollflöjten i Köpenhamn. Julien ska förstås spela en magiker som får saker att sväva.

Även den svenska publiken kommer att få ta del av Juliens magiska illusioner. Han har börjat planera för något stort till hösten 2010. – Men vad det är vill jag ännu inte avslöja, säger han med ett lurigt leende.

Foto: Hans Hagman